Frispår

Eftersom Gonzo blev sjuk glömde jag ju berätta om hans första frispår som grund för rapporten.

Helgen innan han insjuknade var vi i skogen för att leta trattkantareller och träna frispår.
Svamp fanns det inte så mycket av. Frosten och älgarna hade tagit det mesta. Men som alltid var det mysigt att vara i skogen hela familjen. Gonzo sprang mellan oss som en tok och höll stenkoll. Lillhusse åt fransk chokladapa och "körde maskin" på stubbar och stenar.

Gonzo fick tre frispår.
1. Husse gick iväg ca 50 m och Gonzo fick titta en liten bit. Tog fram honom till spåravstampet och försökte få honom att fästa i spåret. Släppte och Gonzo for i väg som en kanonkula. Mer ben än näsa det blev lite snurrigt och han kom tillbaka till mig men hittade sedan husse. Om det blev ett spår eller rent sökarbete är svårt att säga.
2. Samma som ovan, men husse gör det för svårt med en 90-graders vinkel för att slippa klättra över en gigantisk gran på marken. Gonzo löser det, med en del snurr. Husse konstaterade efteråt: går det inte och gå som man tänkt - kom tillbaka så gör vi ett nytt spår istället. Smart husse! :-)
3. Lillhusse och jag går iväg knappt 100 meter. Gömmer oss bakom en rotvälta.
Nu går det som vi tänkt. Lite snurrigt på mitten, men Gonzo redde ut det fint och spårade till och med mellan två stubbar där vi gått. På slutet springer han förbi mig och lillhusse men väntder blixtsnabbt. Glad Gonzo när han hittar och lycklig lillhusse. :-))

Planering för nästa frispår:
Bestäm innan var slutet ska vara och hur länge Gonzo ska vänta på att få gå. Gör spåret rakt i medvind och snitsla helst hela vägen. Träna i lätt terräng så både nos och ben hänger med.

Piggelin matgalning

Gonzo verkar helt återställd! :-)) Hungrig och smal som en sticka men alldeles frisk *lol* Dietfodret slinker ner som i ett gigantiskt svart hål och han arbetar gärna för en smula av såväl torr- som våtfoder.
I lördags var han så galet hungrig och jobbig inne så jag plockade fram specialsöksbanan. Specialsöket ska utvecklas till kantarellsök där målet är att Gonzo ska fungera skapt till sommaren 2010. En kantarellhund är flera familjemedlemmars våta dröm så vår kantarellhund Pixies frånfälle i somras sörjdes extra av svampgalningarna.
Aldrig har väl en hund arbetat så hårt för att få lite torrfoder. *lol*
Började som brukligt med te i såväl smeller (den burk som hunden först luktar på och vars doft ska identifieras i banan) som i banburken. Gonzo var så upphetsad att det var svårt att belöna sniffande och inte targetbeteende. Burkarna i banan försökte han ha som multipla tasstargets alternivt minitrummor . Men efter att jag kortat kopplet och hållit emot fick jag fram rätt beteende i banan - lukta på alla burkar och markera rätt.
Det gick riktigt bra. Körde 15 rep. i banan och dubbelförstärkte sniff på rätt burk i banan flera gånger. Förstärkte även extra för att bara sniffa i smellern.
Ska köra något pass i morgon med, det är omöjligt att arbeta och studera med en 17-kilos valp i knätt, bitandes i tårna alternativt i kursboken i kommunikationsplanering. ;-) Målet med morgondagens träning är att få honom att vara mer metodisk och få bort tasskrapandet på burkarna helt. Får kanske köra lite extraträning ikväll med bara smellern.
Idag var Gonzos första dag efter magsjukan som han fick en ordentlig lös promenad i skogen. Han var överlycklig - härliga dofter, skönt spring och så var älskade lillhusse med.
I övrigt har jag tränat på tramptarget, sitt och ligg på kommando, sitta kvar, inkallning, samt vardags-/jaktfot.
Träningen går framåt - men dagarna med magsjuka har gjort honom till ett matfixerat monster i vissa lägen. Han har t.o.m försökt sno mat ur lillhusses hand. Nu när Gonzo får äta full ranson mat igen är det bättre, men jag längtar till att han får äta full ranson av sitt vanliga foder - då blir det 1,5 dl mer varje måltid. Det tror jag Gonzo också längtar till.